... på jobbet var det idag... =( känns hur tråkigt som helst...

När jag kom till jobbet idag vid 9 så var Martin sjuk så jag skulle sitta själv hela dagen...=( men det låg ett litet kort med en söt nalle på från Jessica... Tack igen gumman=) och sen hade jag fått ett fint mail från Sandra som gjorde att jag började gråta... Är väl mer känslig än vanligt... Men jag kan ju ärligt säga att sista dagen på jobbet inte blev överdrivet slitsam... Tog långlunch och åt med Jessica och Susanne, Maria, Christina, Agneta och Karin åt oxå...sen var jag ute i receptionen en stund och då hade de köpt en blomma till mig,  en jättefin rosa kalanchoe i en fin vit kruka... Den står nu på mitt köksbord...=) Kommer att tänka på er varje gång jag ser den... när klockan började närma sig dags att gå hem så packade jag ihop mina saker på mitt skrivbord, rymdes i en papperspåse=) sen sa jag hejdå till Agneta och Karin och gick ut i receptionen och där vart det kramkalas... jag var på väg att börja gråta hela tiden men lyckades hålla mig... sen lämnade jag ifrån mig passerkort och datakort så nu är det så definitivt...

När jag kom hem så var det dags att åka och handla kattmat och det nödvändigaste som schampo och dylikt som var slut hemma och tillbaka hem och packa och plocka iordning i lägenheten inför smålandsresan... dessutom så kommer det ju upp folk och lånar min lägenhet i helgen... LillMia och Jonathan ska på Skogsröjet och lyssna på Takida.. och då ska dom ju inte behöva åka fram och tillbaka... sen satte jag mig i bilen och åkte de 25 milen hem till småland... lyssnade på Roxanne, pratade med mamma, syster, Jeanette och Sandra på vägen så det gick fort att komma fram... Väl framme hos min syster så var tjejerna uppe och hade städat sitt rum så fint... Systers granne var här en sväng och vi pratade lite...

Pratade några rader på msn med Anders, berättade om mormor... han tyckte att det var tråkigt och lovade att han skulle tänka på mig... Jag berättade för honom att mormor alltid frågade efter honom, hon var ju så glad i honom... hon frågade alltid hur han mådde och jag hade ju inget svar att ge så jag frågade honom hur han mår så att jag kan viska det till mormor i kyrkan i morgon och fick till svar att "du kan viska att allt är jättebra"... så skönt att höra att han mår bra nu...=)

Hann även svara på gotlandskillens brev;-)... kul att han hör av sig men idag blev jag lite nervös när jag läste vad han skrivit...=)

Sen var det dags att krypa till kojs för i morgon är det ju mormors begravning och jag vet ju inte ännu hur jag kommer att reagera på allt...

Så god natt världen och skänk mig en tanke i morgon... det kommer jag att behöva...

Kram från en orolig Monika....