... och det var jättejobbigt att vakna idag... ville verkligen inte stiga upp... min syster hade varit uppe länge när jag kom ner... hon kan ju inte sova på morgonen=( stackarn...

Jag fick ett mess från Jeanette tidigt på morgonen där det stod att hon tänkte på mig... Tack gumman!!!

Måste villigt erkänna att jag inte har så mycket koll på dagen, jag vet att Åsa hörde av sig men jag kommer inte ihåg om det var innan eller efter begravningen... Förlåt Åsa för min tankspriddhet!!!

Vi började göra oss i ordning för vi skulle träffas utanför kyrkan 12.15 Jag fick riktig panik när klockan började närma sig dags att åka... jag ville verkligen inte åka men ville inte visa min syster hur jag mådde... skickade ett mess till Jeanette och skrev att jag ville vara hos henne istället så att hon kunde få mig att skratta.. Usch vilken känsla...

När vi kom och åkte upp för allén till kyrkan så var porten in till kyrkan öppen och då såg jag kistan, den var vit, och då bröt jag ihop... Tjejerna tittade på mig med ledsna ögon... Det tog en stund att komma ur bilen eftersom jag var så ledsen... När jag hade kommit ut ur bilen så sa jag hej till en del av släkten och sen gick jag och min syster in i kyrkan för att titta på kistan och blommorna och för att ta några foton... Mötte mamma, moster Gun och moster Britt och vi kramades en stund... Jag kände att det här kan inte vara sant, det är inte min mormor som ligger där... sen kramade jag om morbror Jannes Eva... tårarna rann nerför mina kinder när jag skulle fotografera... USCH vad jobbigt det var och då hade inte begravningsakten börjat ännu... Sen gick vi ut till den övriga släkten, morbror Ove hade kommit hem från Helsingborg och jag gav honom en stor kram... Han tar det hårt, han ringde till mormor varje dag...

Sen var det dags att gå in i kyrkan och sätta oss... Innan de övriga som mormors syskon, grannar, bekanta och så kom in i kyrkan... Det var så jobbigt att sitta där och titta på kistan och se hur alla gick fram och antingen neg eller bugade framför kistan...

Hela begravningsakten och avskedet var så fint, mormor kan inte vara annat än nöjd där hon sitter i himlen... Det var fina psalmer och otroligt fina solosånger...

Efteråt så var det middag i församlingshemmet och då var 3 av mormors systrar med, 2 av dom har jag nog inte träffat sen jag var liten men Vivi  känner jag ju igen... Hon är så otroligt lik mormor=)... Vi pratade en liten stund...

Sen var det dags att gå ner till graven och titta och säga hejdå... Mormor får nu efter 32 år ligga jämte morfar igen... Alla vackra blommor låg så fint på graven och det blev några foton till tagna...

Sen åkte vi hem till min syster igen, mamma kom ut lite senare... Jag halvsov i soffan, helt slut känslomässigt... Orkade inte följa med mamma och syster till skogen...

Satte mig vid datorn en stund och läste lite... den söte gotlandskillen hade skrivit till mig att han tänkte på mig... =) Det värmde jättemycket... Att han kan vara så omtänksam mot en tjej han inte känner... Skrev tillbaka till honom.... Han får mig att le trots allt som är jobbigt...

Fredrik hade mailat tillbaka ett mail till mig och jag skrev och berättade för honom om mormor... Han skickade då hälsning till hela familjen...

Det blev en sen kväll, satt uppe och pratade länge med Pelle...

Kram till världen och lilla älskade mormor... Kan fortfarande inte fatta att du är borta... "Jag har hört om en stad ovan molnen...", är det där ni är???